För dem som gillar att handla med radioaktivitet är uran rätt häst. Priserna exploderade för ett par år sedan, sjönk sedan lika snabbt tillbaka till 29 $ nivån, och boomade därefter upp till $ 45. I jämförelse är oljepriser stabila. Men uranpriserna har ökat stadigt de senaste två åren, och det är ingen överraskning.

Uran har ett antal naturliga fördelar jämfört med olja eller andra energikällor. Det bränsle som framställs av uran räcker i årtionden och kan återvinnas under årtionden (i form av plutonium). Just detta skapar ett av dess övergripande problem – energiutvinningen hänger i luften så länge avyttringen är hett politiskt stoff.

Kärnkraften har den överlägset bästa dokumenterade säkerheten av all storskalig energiproduktionsteknik. Oljeraffinaderier och kemikaliedepåer har exploderat på grund av inkompetens och olyckor. Kontroller av användningen av kärnbränsle är mycket mer strikt, och striktare, än av konventionella bränslen.

Efter att länge ansetts som något nästan ont, eller åtminstone generellt farligt av många i USA, genererar kärnkraft förmodligen 16% av världens el. Både Japan och Frankrike har varit beroende av kärnkraft i decennier, och ingetdera landet beklagar beslutet att använda det som viktig kraftkälla. Frankrike genererar 78% av sin elektricitet från kärnkraft och har aldrig haft någon allvarlig incident.

Fler kraftverk byggs runt världen, särskilt i Asien. Kina kommer snart att dela ut ett 8 miljarder dollar-kontrakt för att bygga fyra nya anläggningar, och antalet väntas stiga till 27 2020. Indien planera att bygga 17 verk till 2012, och därmed trefaldiga befintlig kapacitet. Ryssland har minskat exporten för att behålla bränsle i väntan på 25 nya anläggningar som planeras till 2020.

De flesta av dessa anläggningar har ännu inte säkrat långsiktig försörjning, vilket betyder att de måste betala marknadspriser då förråden blir tömda.

Även USA kan snart se en förändring i politiska vindar. Ett kommande samarbete äger rum mellan tidigare långvariga politiska fiender. Många miljöaktivister börjar se att kärnkraften ger ett av de bästa alternativen till fortsatt användning av fossila bränslen, som ger ökad oro över den globala uppvärmningen. Och med stigande oljepriser kan de politiska krafterna snart nå en kritisk punkt till förmån för kärnkraft.

Samtidigt som efterfrågan är hög fortsätter råvaruleveranserna vara låga. Kommersiella lager föll 50% från 1985 till 2003, och gruvdrift är dyrt och svårt.

Cameco, ett australiensiskt gruvbolag, är en av världens största leverantörer av uran. Man planerar att utvidga produktionen med 18% i Kanadas MacArthur River-gruva, för närvarande världens största.

Trots detta förråd är det osannolikt att expandera tillräckligt för att möta den växande efterfrågan till en punkt som skulle minska priset. Flera analytiker förväntar leveranser till fortsatt låg nivå de kommande 10 åren. Som ett resultat stiger priserna till nivåer som inte setts sedan toppen under 1970, och förväntas förbli höga under lång tid.

Årlig efterfrågan är omkring 170 miljoner pounds (1 pound= 1halvkilo) medan den årliga förbrukningen är cirka 75 miljoner pounds per år. Underskottet vägs upp av leveranser från 1970-talslager och i samband med nedmonteringen av ryska nukleära stridsspetsar, och andra källor. Men utbudet minskar.

Bränslekostnader är en relativt liten kostnad för kraftverk, men avgörande för deras verksamhet. Man kan inte kosta på sig att dessa tar slut, eftersom det inte finns något substitut.

Dessa fakta bådar gott för metallaktörer med intresse för uran. Observera att uran inte handlas på öppna marknaden som andra metaller. Kontrakt görs privat. Men investerare som är intresserade kan köpa gruvdrift och lager, terminskontrakt, optioner, etc. Precis som med alla andra investeringar. En mäklare kan ge mer information.

Jag vill betona att detta är bara mina egna reflexioner och den som tar intryck av det jag skriver och handlar efter det gör så på egen risk. Informationen här är inte avsedd att vara rekommendationer för konkreta affärer, utan är bara teoretiska resonemang.